|
|
Dataögon är ett växande problem, konstaterar ögonläkaren Anne Seideman. Det beror på den miljö vi befinner oss i. Dataåldern har gjort att vi anstränger våra ögon mer och mer. För hundra år sedan var dold skelning lika vanlig som idag, men den märktes inte eftersom synkrävande arbeten var sällsynta. 80% föds med dold skelning, som är lika vanlig hos båda könen. 25-30% av dessa får någon form av problem när de börjar anstränga ögonen, exempelvis med dataarbete, finmotoriskt arbete eller flitigt TV-tittande. Den dolda skelningen är svår att upptäcka. En optiker eller ögonläkare upptäcker den inte vid en normal undersökning. Det finns också en risk för feldiagnos. En person som arbetar mycket vid datorn och har en dold skelning anstränger sig hela tiden för att dra ihop ögonen och slippa dubbelseende. Följden kan bli trötthet och en liten kramp som gör att nästa synundersökning visar att närsyntheten har ökat en aning. Nya starkare glasögon skrivs ut och problemet försvinner för en kort tid. Men skelningen är kvar, ögonen anstränger sig ännu mer än tidigare, krampen fortsätter och vid nästa besök konstaterar optikern att närsyntheten har ökat ytterligare. Jag har exempel på patienter som fått starkare glas tre, fyra gånger i onödan. En undersökning med avslappnande droppar har nämligen visat att de ursprungliga glasen var jättebra. Problemet var en dold skelning. Men för att den dolda skelningen ska upptäckas måste man leta aktivt efter den och det gör bara den som är specialintresserad om inte patienten själv för fram misstanken. Och hos många är dold skelning enda synfelet. Anne Seideman vet vad hon talar om. Jag har jobbat på Huddinge Sjukhus under många år och det var inte många fall jag upptäckte då. Jag letade helt enkelt inte efter dold skelning. Tiden var så knapp att jag tvingades koncentrera mig på just det som patienten sökte för och så är det fortfarande för de allra flesta läkare. |
